Skip to content
Den 6 november, 390 år sedan slaget vid Lutzen där Gustav II Adolf stupade, hedrade Motståndsrörelsens medlemmar och aktivister den stupade konungen genom en minnesstund vid statyn av den fallne på Gustav Adolfs torg i Stockholm.
Minnesstunden inledes med att flertalet ljus tändes och placerades runt statyn, samtidigt som två fanbärare ställde upp sig framför densamma med en svensk fana och Nordiska motståndsrörelsens Tyrrunefana.
Därefter tog en medlem till orda och talade kort om konungens liv och kamp i strid. Minnesstunden avslutades med en tyst minut innan fanorna rullades ihop och aktiviteten avslutades.
Kamrater samlades och gick gemensamt upp till Gustav Adolfs torg. På plats fanns där redan två polisbussar och några civila bilar som fått det viktiga och hedersfyllda uppdraget att bevaka en staty så att inga besökare skulle komma sig för att minnas och hedra kungen, med blommor, ljus eller tal. Polismakten ville väl inte riskera att någon hyllade gamla ideal som offervilja, mod, plikt – ja, sådant som idag inte återfinns hos regenter och statsmän utan snarare hos motståndsmän.
Man ställde upp på plats och tände ljus. Tre ljus nedlades synkroniserat till det fina anförandet som var skrivet till dagen. En del av talet löd;”Att Gustav II Adolf skulle dö i strid var inte direkt oväntat. Under de flesta av hans år på tronen låg Sverige i krig och han deltog oftast själv på slagfälten, något som skulle vara otänkbart för de flesta andra kungar i Europa.
Till slut kom den ödesdigra dagen, 6:e november 1632, då dimman låg tät över det kommande slagfältet i Lützen. Tidig morgon, när
Den 6 november samlades både aktiva medlemmar och sympatisörer i Stockholm för att högtidlighålla minnet av Gustav II Adolf på hans dödsdag. Minnesstunden ägde rum vid statyn av konungen på Gustav Adolfs torg, där ljus och marschaller tändes och lyste upp höstmörkret. Samtidigt som två fanbärare ställde upp framför statyn.
Därpå framfördes ett tal om Gustav II Adolfs liv och gärningar.
Avslutningsvis hölls en tyst minut under facklornas sken för Lejonet från Norden och de soldater som offrat sina liv för familj och hembygd.
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
Den 6 november, 1632 stupade Gustav II Adolf i slaget vid Lützen, där han stred tillsammans med sina soldater. Gustav II Adolf är främst känd som en stor krigarkung som expanderade Sveriges gränser österut. Han gjorde dock stora skillnader även hemma i Sverige där han omorganiserade den svenska armén och byggde upp den svenska flottan till en av Europas mest moderna och vältränade krigsmakter, grundlade nya städer och förändrade det inrikespolitiska arbetet.
Då Gustav II Adolf var en ledare, med mod och offervilja som gjort stort avtryck i Sveriges historia, valde Nordiska motståndsrörelsen i Stockholm att på konungens dödsdag hedra honom och minnas den historia som alltmer glöms i det rådande politiska klimatet.
På kvällen den 6 november tog sig ett antal medlemmar och aktivister till Gustav Adolfs torg där kungens staty står. Framför denna ställdes det upp med en Tyrrunefana och en svensk fana, samtidigt som 14 marschaller tändes, vilka formade en Tyrruna. Nordiska motstånd
Söndagen den 18 juni var en speciell dag, då jag med kamrater från Nordiska motståndsrörelsen besökte Stockholms stadshus, som i år fyller 100 år, och på grund av detta hade öppet hus för allmänheten.
106 meter högt sträcker sig det välkända tornet.
Vi gick omkring i den massiva byggnaden och tittade på den vackra arkitekturen och konsten. Stadshuset är en fröjd att beskåda då det är byggt vid en tid då husbyggandet och konsten ännu inte perverterats av kulturmarxismen.
Byggnaden invigdes på midsommarafton den 23 juni 1923, 15 år efter att beslutet tagits att ett kommunalhus skulle uppföras på platsen.
Första anhalten var den världskända Blå hallen, detta jättestora rum där Nobelpristagarna blir bjudna på fest med kungen och alla möjliga politiker varje år. Tyvärr sitter även dagens politiska styre av Stockholm i dessa vackra lokaler. Det är en skam att vänsterpartister, miljöpartister, sossar och annat pack får hålla till i detta magnifika hus, som symboliserar Sveriges oc
Enligt den årliga rapporten från Nordiska motståndsrörelsen ledare Simon Lindberg, toppar Näste 1 med Stockholms kommun för tredje året i rad listan över de mest aktiva kommunerna 2022.
Kampåret 2022 – vem och vad var störst och bäst?
Vi har pratat med aktivisten Joakim Kannisto från Näste 1 som här agerar språkrör för nästet.
Först och främst vill jag bara rikta ett stort grattis till dig och ditt näste för att ni för tredje året i rad blivit Sveriges, och Nordens, mest aktiva näste!
Tack! Det var nog ingen som blev förvånad, vi är väldigt aktiva och siktar redan nu på att ta hem titeln för fjärde året i rad. Men helt ärligt så är även vi beroende av insatser från andra nästen när det gäller t.ex. att skapa filmer, göra propaganda och liknande saker. Det är på grund av hela organisationen som vi kan fortsätta att växa i Stockholm.
En glad aktivist.
För läsare som fortfarande inte känner till dig, kan du kort beskriva vem du är och vad du gör?
Knepig fråga
Månadens bästa aktioner:
Motståndsrörelsen deltog även i år vid invigningen av Gävle-bocken.
Torgmöte i Växjö.
Motståndsrörelsen deltog med talare på konferens i Storbritannien arrangerad av Patriotic Aternative.
Månadens ”shoutout”:
Alla ättlingar till Karl XII och hans karoliner (som förvisso hedrades den 30 november och alltså inom ramen för denna artikel, men som ändå inte kvalificerar sig bland månadens aktioner då det inte publicerades någon artikel om det förrän den 1 december och således kommer med på nästa.)
Alla efterkommande till Gustav II Adolf och hans män under Trettioåriga kriget.
Alla folkfränder till Göran Oredsson och hans NRP:are, som fortsatt kampen för ett enat Norden.
Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
Vildmarksaktivitet i Arvidsjaur.
På kvällen från samma aktivitet som bilden ovan.
Månadens nyheter:
Sandlådenivå i Bonnierblaskans (S)-ledare om Motståndsrörelsens aktivitet vid Gävle-bocken.
Politisk rättegång mot
I början av sommaren tog jag över den ansvarstunga posten som chefredaktör för Motståndsrörelsen.se. Så här långt har det varit en mycket spännande resa och jag skulle vilja säga att vi under 2021 gjort sidan bättre och mer läsvärd på alla sätt och vis.
Vi publicerar fler artiklar med allt bättre innehåll och detta oavsett om vi ser till rubriker, textinnehåll, bilder eller filmmaterial. Nedan tänkte jag lista de mest lästa artiklarna under året inom olika kategorier. Personliga preferenser utelämnas och istället är det enda som det tas hänsyn till hur många unika besökare som läst de olika artiklarna inom respektive kategori.
De mest lästa artiklarna på sidan varje månad är oftast rapporter från Nordiska motståndsrörelsens många olika aktioner Norden runt. Då det är sidans absolut främsta syfte att just publicera dessa artiklar är detta givetvis glädjande.
Årets allra mest lästa artikel på Motståndsrörelsen.se var liverapporteringen från organisationens aktivism under 1 maj.
Den 3 oktober befann sig jag med flera organisationskamrater i Tyskland för att delta på Der Dritte Wegs demonstration i Berlin. Här följer en reseskildring.
Det var på onsdagskvällen som vi, en grupp personer från näste 2, påbörjade vår resa mot Das Vaterland. Vi hade beslutat oss för att åka några dagar innan för att få tid att besöka delar av Tyskland men framförallt hinna umgås med kamraterna där nere. Första momentet vi skulle klara av var en båtresa som varade lite mer än ett halvt dygn.
Vi lämnar Göteborg
Då vi åkte på kvällen hade jag såklart förväntat mig att det skulle vara en massa festande på båten och överförfriskade människor som skulle sjunga karaoke tills mina öron blöder. Istället kom vårt sällskap att ockupera flera rum där i stort sett de enda som drack – och det var högst måttligt – var vi. De få människor vi såg på “spökbåten” bar coronamasker och vissa av dem såg rädda ut när vi mötte dem i hissen eller på andra sätt råkade komma nära dem. Att Tyskland ha
Nordiska motståndsrörelsen är inte som Försvarsmakten. Uppenbarligen. I detta upp-och-ned-vända samhälle är vi tvärtom på många sätt och vis bättre. En civil kamporganisation mot en försvarsmakt med alla dess resurser och kompetent personal, hur är det ens möjligt?
Vi har inte alltid betraktat Försvarsmakten med avsky och äckel. En gång i tiden såg Nordiska motståndsrörelsen på Försvarsmakten som någonting positivt. Den enda kraft inom det rådande systemet som faktiskt fostrade pojkar till män och soldater. Som lärde dem disciplin och viktiga saker som att kunna ta order. Försvarsmakten var någonting sunt i en urspårad värld.
In träder den alkoholiserade malajen Peter Hultqvist – en i den långa raden av försvarsministrar som inte har en aning om vad krigföring innebär. Bort med sådana som arméchefen Anders Brännström – som ville att Försvarsmakten skulle vara just en försvarsmakt som ägnade sig åt att försvara landet. Och in med sådana som den nuvarande ÖB:n Mikael Bydén – en
När Organisationens ledare Simon Lindberg nyligen presenterade en lista över Sveriges mest aktiva kommuner och i hans tycke bästa aktioner i landet, kunde jag med stolthet konstatera att Stockholm för andra året i rad låg högst upp i topp över flest utförda aktiviteter.
Jag tänkte därför börja artikeln med att här kort beskriva lite av vad för aktiviteter som har bedrivits i ett av Organisationens mest aktiva nästen.
Aktivismen i nästet inleddes med att sätta ribban högt vad gäller spektakulära aktioner, då några modiga aktivister tog sig upp på DN-skrapan via att klättra 15 våningar på en byggnadsställning, där de angjorde en 50m2 stor banderoll med budskapet ”Bojkotta lögnpressen, läs Nordfront”.
Spektakulär banderolluppsättning på DN-skrapan i Stockholm
Vi har i nästet bedrivit basaktivism på hög nivå, främst genom vår kampanj ”Älska ditt folk”, där vi under det gångna året satte upp hundratals banderoller, mestadels på broar över vältrafikerade vägar runt
